Elisabeths bröllopsdagbok -
010907 - Festlokal, ja...
Vi vill ha ett traditionellt bröllop med trerätters + våningsstårta, sång och
roliga tal samt en stor och uppsluppen fest (ca 70 gäster tror vi) där släkt,
vänner, unga och gamla roar sig minst till klockan ett (helst längre, men med
tanke på att dagen börjar tidigt så räcker det kanske...). Och detta tänkte vi
åstadkomma genom att hitta en speciell lokal som ger den rätta inramningen av
romantik och fest.
Jakten på drömstället gick via en annonsprydd turistkarta, en guidebok och en
åldrad kyrkovaktmästare. Snabbt fick
vi upp ett antal intressanta spår som tog oss runt på Bjärehalvön, men inget
kändes rätt.
1700-talsherrgården visade sig bestå av en 70-talstillbyggnad med en
sådan där veckad skjutdörr som fanns i gymnastiksalen i skolan. Där skulle vi
sitta på ena sidan samtidigt som man på den andra hade lördagsdans till hotellets
orkester. Men dom var inte alls omedgörliga, försäkrade restaurangchefen oss. Dom
skulle nog kunna tänka sig att göra ett avbrott för att spela brudvalsen när vi
ätit färdigt....
Sen hade vi det ganska ordinära värdshuset med den magnifika utsikten som
föreslog oxfilé och bearnaisesås - mums, men inte på mitt bröllop! Och det
nyrenoverade,
läckra hotellet med festen i en konferenssal - för amerikanskt!
Därefter diverse golfkrogar och gästgivaregårdar - för litet, för långt bort
eller helt enkelt inget speciellt!
När vi till slut gjorde det uppenbara, att fråga på turistinformationen
vilka festlokaler som fanns i närheten, sa tjejen bakom disken att vi skulle
testa Norrvikens trädgårdscafé för där skulle hon själv vilja ha sin
bröllopsfest.
Jag med, kände jag så fort vi klev in. Och Fredrik höll med. Norrvikens
trädgårdscafé ligger i en vinterträdgård med spännande vinklar och vrår för
festens olika delar. I taket, som består av glas, hänger spotlights och kastar
mysiga skuggor genom alla gröna växter när solljuset inte räcker till. Och genom
fönstren har man utsikt mot hav och vackra trädgårdar. Perfekt för såväl
romantiskt bröllopsmys som mingel och party.
I restaurangen träffade vi Benita, en kvinna med total koll på allt. När vi
i försiktiga termer hörde oss för om preliminärbokning för eventuell bröllopsfest
nästa sommar (jag menar, en vecka tidigare hade vi knappt haft en tanke på
bröllop...), visade hon oss till ett bord och tog fram stora planeringskalendern.
Därefter styrde hon oss bestämt och proffsigt igenom hela bröllopet och
antecknade allt
från tid och plats för vigsel till färgen på bröllopstårtans marsipanblad. Här
följer några fragment ur konversationen:
Benita: När ni kommer hit är det viktigt att gästerna snabbt får något att dricka
och kanske något tilltugg. Då har de något att göra när ni fotograferar er.
Vi: Ja, så gör vi.
Benita: Om vi dukar honnörsbord med fyra armar i stället för tre kommer gästerna
närmare er. Dessutom blir det lättare för er att placera eftersom det inte bara
finns en plats som är bäst.
Vi: Ja, det var en bra idé.
Benita: Om ni har toastmaster kan han ställa sig där när han pratar (pekar) och
vända sig mot er. På så sätt blir han ett exempel för övriga talare.
Vi: Mmm, det låter bra.
Benita: Jag föreslår de här dukarna (hämtar och visar). Och så kan vi plocka
blommor från trädgårdarna att dekorera med. Det ingår i priset.
Vi: Ja, det blir fint.
Benita: Sedan kan ni till exempel lägga en eller ett par drinkbiljetter hos varje
gäst, och efter det får de betala själva. Om man har fri bar går folk och
beställer en åtta whiskey, ställer ifrån sig glaset när de dansar, glömmer var
glaset står och beställer en till. Då blir notan en obehaglig överraskning för
er dagen efter.
Vi: Ja hua (ryser lätt), det har du rätt i.
Benita: Det går bra att ta hit egen musikanläggning. Ni får hålla på till klockan
3 om ni vill. Menyförslag + offert kommer med posten under hösten.
Vi: Vad bra!
Som sagt, kvinnan har stenkoll. Behöver jag säga att vi bokade stället?
Hörs snart igen!
E
|